Jag ber alla moderater om ursäkt

Idag ber jag alla moderater om ursäkt. Jag har försökt skapa lika god politisk satir med karaktären Carl-Fredrik som jag gjort med Sven-Erland – men har inte lyckats. Jag tar fullt ansvar för detta genom att skylla ifrån mig med att det helt enkelt inte går att skapa riktigt bra satir av moderaterna. Det krävs 70 år av regeringsinnehav, makthegemoni och problemformuleringsprivilegium för att nå den satiriska höjd som Partiet besitter. Inom moderaterna finns egentligen bara tre fenomen som har satirisk höjd:

  1. Carl Bildt
  2. Per Schlingmann
  3. Den regeringströtthet och vilsenhet som Partiet upparbetat under 70 år – vilka det tog moderaterna endast 5 år att uppnå

Men alla dessa tre fenomen har redan avhandlats i bloggen vid ett flertal tillfällen.

Jag vill därför be om ursäkt från djupet av mitt hjärta – för att socialdemokraterna fått all uppmärksamhet och verkar fortsätta att få det. Det är inte illa menat – moderaterna förtjänar att häcklas de också.

Bloggen läggs nu ner.

===========

PS: Inkluderar man folkpartiet har man förstås Björklund också. När jag tänker efter har vi även Sofia Arkelsten.

Väljarna försvinner i solen

”Nej, jag tror inte att vi kan införa svensk moms i Thailand”, sa jag till Per Schlingmann.

Han kom in på mitt rum tidigt i morse och viftade med en DN: ”Se här, BS, Thailandsresorna tar kål på vår väljarbas. Det är samma sak som under tsunamin – på Östermalm och Djursholm, där vi ändå inte kan öka våra marknadsandelar, åker ingen till Thailand, utan till Mauritius eller St Tropez, men i Stockholms villaförorter som Täby och Bromma drabbades vi hårt genom att potentiella väljare spolades bort.”

Jag undrade varför detta fick honom så uppjagad idag. ”Det händer ju igen! Vår väljarbas håller på att dö i cancer. Att såssarnas väljare består av lågutbildade kvinnor som står och röker ihjäl sig vid vårdhemmens bakdörrar har vi vetat länge, men att den urbana medelklassens Thailandsresor var så dödliga hade jag inte räknat in i våra valprognoser. Kan vi beskatta bort detta på något sätt?”

Jag trodde inte att höjda skatter skulle göra oss mer populära hos medelklassen och föreslog i stället: ”Turistnäringen – den går allt bättre, men kan behöva draghjälp. Kanske är det dags för en stor kampanj för Gotland? Fårö. Där kan våra väljare från Täby semestra. Vi kan göra om Ingemar Bergmans hus till ett movie-land där ungarna kan få spela GTA IV.”

Schlinge stod still ett par sekunder och betraktade mig, sa sedan: ”BS, det är genialiskt. Fårö – där skall vi samla dem. En kommunikationskampanj istället för pålagor, varför tänkte jag inte på det?” och försvann ut i korridoren.

Jag hann aldrig säga att jag trodde Marstrand skulle vara ännu bättre – där har de götteborsväder, dvs det regnar jämnt och risken för malignt melanom är minimal.

Vapenfabriken omlokaliserad

Vi har suttit i överläggningar hela söndagen med representanter för såsseriet – bl.a. Löfven och Urban Ahlin. Förhandlingarna har varit hårda. Ja, inte för att komma överens – vi är rörande eniga om det övergripande försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska målet: Fortsatt vapenexport. Frågan var bara hur vi bäst skulle uppnå det målet.

Först för någon timme sedan kläckte den alltid lika långe och skärpte Carl Bildt en lysande idé, som jag till min glädje konstaterade att vi alla kände skulle komma att fungera. ”Vi måste återerövra Saudiarabien inom Sveriges gränser” förklarade Bildt.  Vi kommer för detta ändamål att expropriera Ribbingebäcks herrgård – och införa sharialagar i hela området från Ribbingebäcksvägen, Salavägen och Ryssjön.

Här placerar vi den saudiska vapenfrabriken – och genomför ett 20-årigt moratorium för medborgerliga fri- och rättigheter. Kvinnor fråntas alla rättigheter, får inte köra bil eller visa sig offentligt – och definitivt inte lämna området. Män förbjuds dricka alkohol – såvida de inte är norrlänningar, då ges de rätten att själva bränna för husbehov.

På prov kommer vi att införa dödsstraff för kritik av den saudiska kungafamiljen. Några tyckte först att det lät hårt, men som en del i detta bilaterala avtal åtar sig saudierna att avrätta de som eventuellt kritiserar det svenska kungahuset i Saudiarabien, vilket lugnade Löfven.

Äntligen har vi en bred blocköverskridande uppgörelse kring denna så helt i onödan uppmärksammade fråga.

Sverigemötet

Den här helgen är det härligt att vara moderat, förlåt Ny Moderat! Jag bloggar live från Sverigemötet i Örebro. Idag är det talet med Anders Borg som blir huvudpunkt. Och så alla möten med trevliga moderater från hela landet förstås. Det är den verkliga behållningen. Inget går upp mot ett möte med gräsrötter för oss på partihögerkvarteret.

Jag ville resa miljövänligt så jag tog min Segway hit till Örebro – vilket hade den negativa följden att jag var tvungen att vänta i flera timmar på kollegorna från Schönfeldts gränd, vilka åkte med SJ. Men inget ont som inte har något gott med sig: Jag kunde använda tiden till att boka om Sofia Arkelsten till en stuga på Gustavsviks Camping. Jag var sent ute med min bokning och det finns inte en ledig hotellsäng i Örebro den här helgen – men nu kunde jag ta över Fias svit på Stora Hotellet.

Jag har åkt upp till vänsterbloggarnas bloggrum på plan 6 i Conventum. Det brukar ligga öde, jag tänkte slå mig ner för att i lugn och ro lyssna till Fredriks tal igen – på MP3-filen som jag laddat ner från vår hemsida. Bloggrummet var dock inte helt öde – jag fann Carl Bildt här som bloggar/twittrar/chattar/mejlar för brinnande livet.

”Hej Calle, jag är förvånad att se dig här, du är ju knappast vänsterbloggare”. Han tittade upp och gav mig ett överseende leende ”VänsterRR och vänsteRR – det är vid sådana här sammankomster som det framgår med all önskvärd tydlighet att jag befinner mig i opposition mot hela RRegeringen. Vad gör du själv här?”

Jag förklarade varför jag åkt upp och han svarade: ”Ett skäl så gott som något. Själv har jag för avsikt att gömma mig från den där odrägligt självsäkre och arrogante Borg som skall tala idag. I stället tänker jag blogga, för att ge den här närkingska hålan en fläkt av vad som händer ute i den stoRRa världen”

”Jag har inte läst talet – vad tror du han skall säga?”, frågar jag. ”Det toRRde väl vara uppenbart för alla och envar: de globala utmaningar som Sverige möter – och hur dessa skall hanteras med hjälp av stabila statsfinanser. Jag räknar även med att han sågar Löfvens jobbpolitik”, svarar Calle.

”Så du vill inte följa med ner och lyssna på Anders tal om en stund?” undrar jag.

”Carl-Fredrik, sådana här sammankomster är bara till för att övertyga de redan frälsta – att skapa sammanhållning i partiorganisationen. Jag är redan övertygad moderat, både gammal och ny, och skulle självfallet mycket hellre sitta på ett flyg på väg till Mazar-e Sharif”

Jag slår mig ner. Det är en timme kvar till Anders skall tala, jag hinner lyssna igenom Fredriks tal på iPhonen.

Löst folk på Karlavägen

Carl Bildt stoppade mig i korridoren i morse: ”Carl-Fredrik, känner du till något om det här utspelet vi gjort om tunnelbanan? Har du haft kontakt med Christer G?”

Jag kunde bekräfta att vi hjälpt dem att författa debattartikeln i DN. Vi har vägt varje ord – så att alliansen framstår som handlingskraftig, långsiktig och visionär – eftersom vi insåg att Helene Hellmark Knutsson och såsseriet genast skulle hävda att vi vikt ner oss.

”Jag är oRRoad Carl-Fredrik” fortsatte Calle. ”Finns det risk att det hamnar en station mitt på Östermalm – så att vi får hit en försvarlig mängd löst folk från Nacka? Ja, kanske till och med från Hammarby Sjöstad?”

Jag lugnade honom och förklarade att den aktuella sträckningen är från Nacka via östra Södermalm mot Kungsträdgården.

”Östra Södermalm” sa Calle tvekande, ”en oRRoväckande beteckning. Det ligger farligt nära Östermalm, rent fonetiskt. Rent geografiskt också, om tunnelbanan dras norrut. Man kan befara att folk som är bosatta på Borgmästargatan och Erstagatan börjar likställa sig med östermalmsbor.”

”Oroa dig inte för det Calle, de bor söder om Folkungagatan, snart är den delen av Söder lika trendig som kvarteren runt Nytorget, de kommer nog att föredra att få känna sig som riktiga SoFo-bor” svarade jag. ”Dessutom, det är nya tider nu med Nya Moderater. En av dina kritiker, Jan Guillou, bor för övrigt på Östermalm”.

”Men han är ju miljonäRR”, invände Calle och försvann bort i korridoren.

Fredrik vid mitt köksbord

Ni som följer min blogg vet att Fredrik flyttade in för några dagar sedan, som Fredrik uttryckte det: ”Filippa säger att det är bättre för barnen om hon bor kvar i Sagerska”.

Idag var det ett sådant härligt vårväder så jag tog min Segway och svepte hem till Odenplan under lunchen – tänkte laga en enkel skaldjursrisotto. Det blev dock inget lagat, där hemma hittade jag Fredrik vid köksbordet.

”Men Raj Raj, vad gör du här? Borde inte du vara på Rosenbad?”, frågade jag.

”Det är ensamt på toppen, BS” svarade han. ”Nu vill ingen äta middag med mig heller”.

”Om du syftar på Skops senaste mätning så uppger 2 av 3 svenskar att de anser att du är bäst på att leda en regering, bara 1 av 3 uppger Löfven.” invänder jag.

”Jo, men 50,3 procent anser att Löfven är det trevligaste middagssällskapet, bara 49,7 procent vill ha mig på middag” svarar han dystert.

”Var inte sån där nu – du brukar ha en mängd spirituella samtalsämnen…om….ja, om….Björklund till exempel och hur jobbig han är”, säger jag tröstande.

”Du har rätt, BS, alla vill höra Björklund-anekdoterna” säger Fredrik hoppfullt, ”Jag får be Schlinge att se till att folk blir medvetna om det. Sen kan de som väljer Löfven sitta där med sin buttre middagsgäst”.

PI-dagen

Sofia Arkelsten ringde sent i går kväll och sa: ”Du har väl inte glömt att det är π-dagen i morgon”.

Jag satt framför brasan i fåtöljen vid den öppna spisen och var mitt inne i läsningen av Bastiat på originalspråk och förstod därför först inte vad hon syftade på. Dagen berör väl ingen annan än alla de statsvetare som ägnar sig åt den politiska cirkelns kvadratur.

”Björklund insisterar på att regeringen uppmärksammar π-dagen”, förklarade Fia, ”som en del i att sätta fokus på naturvetenskap och matematik. Min tanke är att vi hyllar π genom att denna dag INTE gå runt i cirklar”.

”Inte gå runt i cirklar? Hur skulle det gå till i en politisk miljö?”, invände jag frågande.

”BS, du måste lära dig att släppa taget. Då far man ut i tangentens riktning”.

”Jaha, tangentens riktning. Var hamnar man då?”, undrade jag.

”I opposition”, svarade Fia, ”vilket just nu känns som om det skulle vara ganska skönt”.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.